Drakryggen griper in
Det här har varit ett otroligt inspirerande projekt där vi gör något bra för barnen och linköpingsborna och har roligt under tiden. Ett projekt som går rakt in i hjärtat. Så sammanfattar Richard Kappling på teknikkonsultföretaget Drakryggen projektet PlayIT.
Men varken han eller kollegan Jonas Hangvar sticker under stol med att det också varit ett projekt fyllt av utmaningar – om än roliga och intressanta. Projektet startade utan oss, vi kom in först efter halva tiden då den tidigare teknikpartnern backade ur. Anders Carlsson på Ecorado och jag hade träffats och diskuterat samarbete vid några tillfällen tidigare och när de stod där mitt i projektet utan teknikleverantör kom han väl att tänka på oss, säger Richard Kappling.
Frågan till Drakryggen kom i oktober 2019, uppdraget var vagt och inte mycket var spikat annat än att det gällde en uppkopplad lekinstallation med hållbarhetstema i en lekpark centralt i Linköping. Det skulle vara ett ägg, det var bestämt, sagokojan var ett fågelbo av lösa pinnar på marken eller möjligen en fågelholk - inte mer än så. Vi bestämde oss i oktober att får vi det här så tar vi det. Vi startade vår del av projektet på risk. Att designa för lek är långt ifrån det vi sysslat med tidigare, men uppdraget uppfyllde båda våra kriterier: det är roligt och utvecklande för medarbetarna och det är ett viktigt projekt som leder några av de globala hållbarhetsmålen framåt, berättar han.
Vilket ändå var ett modigt beslut, för sedan dröjde det ända till årsskiftet innan Drakryggen fick grönt ljus.
Jonas Hangvar, som fått rollen som produktägare, skapade snabbt ett team för att ta fram de tekniska lösningarna medan Richard Kappling höll i kontakterna med Ecorado, som bidrog med hållbarhetsperspektivet och sagoberättandet, kommunen som beställare och forskarna med deras kunskaper om lek.
Vi formerade oss internt, i vår bransch arbetar vi agilt, vilket betyder att alla bidrar med sina specialistkunskaper. Min roll blev att ansvara för hur och vad vi bygger och kanske framför allt vad vi inte ska bygga, säger Jonas Hangvar.
Idéerna var många och lösa och behövde sorteras och prioriteras.
Den korta projekttiden, från nyåret 2020 till att något skulle stå klart i parken i augusti gjorde att vi hade kniven på strupen vid våra gemensamma teknikavstämningar varje fredagsmorgon. Vi var inte intresserade av att ta fram en prototyp. Jonas Hangvar tvingade oss att sätta ner foten, plocka bort och tydliggöra – hur ska äggen se ut och lekscenerna göras, säger Richard Kappling.
De inblandade drakryggarna arbetade parallellt och med ständiga avstämningar, såväl internt som i den externa projektgruppen. Ingvar Karlsson fick ansvar för hårdvaran, med uppdraget att skapa en interaktiv lekinstallation som inte kräver några instruktioner. Han inspirerades av flipperspel där man interagerar med ljud, ljus och beröring. Vi begränsade oss till de tre kanalerna, men det gav också en stor frihet, säger Jonas Hangvar.
Första testet blev i en flyttkartong fylld med sensorer, för att ta reda på hur barnen interagerade med ljud och ljus.
Barn skapar sin egen lek, forskarna var tydliga med det, och det upptäckte vi också när vi visade dem flyttkartongen. Det fick inte vara för komplext samtidigt som det vi bygger ska hålla för att stå och banka på i timmar. Men vi är vana vid att bygga robusta saker till våra kunder, det handlar bara om att tänka till, konstaterar Jonas Hangvar.
Med hänsyn till väder och vind föll teknikvalen på plats: en dator av industristandard, värme i elskåpet, bra kablar – trådlöst är för känsligt, och det måste gå att leka även utan internetuppkoppling. Glasfiber i ägget, det enda som tål och samtidigt släpper genom ljus – om än inte så miljövänligt.
För mjukvaran stod Linus Evertsson som fick lära sig programmeringsspråket Blockly, suga i sig helt ny kunskap och programmera hela härligheten så att alla delar blev till en robust och väl fungerande helhet.
Vi började från noll och fick fram en fungerande teknisk lösning på mindre än ett år, och bara några månader efter att designen beslutats, det är jag verkligen stolt över, säger Jonas Hangvar.
En viktig del i projektet är att barn och unga ska kunna påverka leken. Sommaren 2021 ska Jonas träffa fler än 100 barn som deltar i programmeringsläger på Linköpings science park och som leds av studenter från Linköpings universitet. De ska få programmera lekar som vi sedan testar i lekparken, blir några riktigt bra så sparar vi dem. Barnen får påverka hur leken fungerar och lär sig demokrati.
Men riktigt allt hade de ändå inte förutsett, när barnen bankat intensivt på äggen i några månader skruvade sensorerna sakta ur sig av vibrationerna. Vi fick ta loss äggen och limma fast muttrarna, men för oss är detta en del av att jobba agilt. Snabb återkoppling ger ett snabbt lärande, säger Jonas Hangvar.
En inställning som Åsa Karlsson, beställare på Linköpings kommun, uppskattar: Drakryggen har varit suveräna med att få detta att fungera, intygar hon.
Text Monica Westman Svenselius
Foto Drakryggen
