Lekforskning la grunden för lekparkens design

Spännande projekt föds ofta ur personliga kontakter. Det säger Jon Back, lek- och spelforskare vid Uppsala universitet, som tillsammans med Karin Johansson på Ecorado är initiativtagare till projektet PlayIT.

Jon Back och Karin Johansson har båda sedan tonåren haft ett stort intresse för live, där deltagarna klär ut sig till olika karaktärer och deltar i uppdiktade äventyr. De hade träffats i olika sammanhang tidigare men på ett spelkonvent 2018 började de också tala om vad de sysslar med till vardags. 

Jon Back, biträdande universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, forskar kring hur lekdesign påverkar engagemang, känslor och upplevelser och Karin Johansson, verksamhetsansvarig för Läroriket på Ecorado har ett brinnande intresse för lekpedagogik med fokus på hållbar utveckling och frågor om värdegrund. De bestämde sig för att börja samarbeta.

Vinnova hade en lämplig utlysning inom det Strategiska Innovationsprogrammet IoT Sverige, men det var bara några veckor kvar att ansökningstiden, så det blev lite bråttom, berättar Jon Back.

Karin tog hjälp av Anders Carlsson, vd på Ecorado, som snabbt hittade en teknikbyggare och hade kontakter på Linköpings kommun där Liselott Johansson och Åsa Karlsson som av en händelse just skulle rusta upp en centralt belägen lekpark. Det blev projektet PlayIT.

Det var viktigt att få med en positiv kommun. Liselott och Åsa arbetar med liknande värdegrund och hade inget emot att testa nya idéer. Designen vi tog fram är kopplad till den speciella platsen, den före detta slåtterängen i Magistratshagen. Vi arbetade helt med lokala värden och lekplatsen kan ses som en slåtteräng genom förstoringsglas.

Lekparken består av en traditionell del med klätterställningar, gungor, rutschkanor och sand, inbäddade i blommor och djur, men också av en uppkopplad del med två stora ägg som kommunicerar med varandra och en sagokoja i form av en större fågelholk, intill en liten skog.

Jon Back har i flera tidigare projekt forskat kring barns lek nära hemmet och hur teknik kan introduceras för att utveckla barns lek i annars ganska lek-ovänliga stadsmiljöer. Vi arbetar med lärande som ger aha-upplevelser kring naturen. Vi har tittat på hur leken ser ut och designat för lekfull interaktion. Det handlar om att förstärka leken med teknik, men kottar och pinnar på marken är en minst lika viktig del av leken, säger han.

För designen av lekparken i Magistratshagen har de utgått ifrån ett antal effektmål, som att barnen ska ha möjlighet att påverka leken, att leken ska skapa ett intresse för naturen, lekparken ska kunna förändras, ska bidra till samarbete mellan barnen, ska vara lätt tillgänglig, nyfikenshetdriven, ha höga lekvärden även om tekniken skulle fallera en dag eller två, med flera. Effektmålen fungerade som ett stöd i arbetet där vi kunde gå tillbaka och kolla om vi uppfyllde dem.

I Sagokojan som finns en liten bit ifrån de blinkade äggen berättas sagor, varje dag har en egen grundsaga som kan varieras beroende på hur barnen placerar sig i kojan, nio olika sagor återkommer som byts varje kvartal eftersom sagorna ändras efter årstiden. Är det ett barn som exempelvis kommer till lekparken varje tisdag är det alltid en ny saga. Sitter barnen kvar länge kommer samma saga tillbaka. Barn gillar upprepning. Vi hade fler val från början men vi har använt oss av en iterativ design, det blev lite för rörigt för barnen med för många val. Det finns mycket nytt material att ta av och både lekarna i äggen och kojan kan förändras allt eftersom.

Programmeringen sker i språket Blockly, nära besläktat med Scratch som barn kommer i kontakt med i skolans mellanstadium. En viktig del i projektet är också att barn och unga ska kunna programmera och utveckla nya lekar. Ett av målen är att även få ut stillasittande barn att testa hur det de programmerat fungerar i verkligheten. Vi vet ju också att flickor programmerar mindre liksom barn i invandrartäta områden, via leken har vi större möjligheter att nå ut till dem. 

I lekparken finns plats för olika lektyper, klätterställningar ger inspiration till några barn, medan andra föredrar att sitta stilla och lyssna. Äggen ger ett mer regelbaserat lärande, i kontrast till kojans lugna berättande. Många djur finns också att hitta ute i parken. Vi har designat ett lekspår från klätterställningarna, via äggen och kojan och vidare ut i skogen där barnen kan bygga kojor och fortsätta leken, säger Jon Back.

Erfarenheter från arbetet med effektmålen och den lekplats som blev resultatet har Jon Back, Karin Johansson och kollegan Joacim Wirebrand på teknikkonsultföretaget Drakryggen samlat och publicerat i en vetenskaplig artikel. Den vetenskapliga publiceringen fortsätter framöver med tre studier av hur lekparken har använts sedan den invigdes, från hösten 2020 till vinter och vår.

Text Monica Westman Svenselius